“Det var en passage ett herre saso bodde inom nagon stuga i skogen. Dar levde och arbetade han. Var grynin klev han upp, kladde sig hjartligt sam gick ut ino skogen som annu var svartmuskig och oberord for att hopa ved. Val hemma ate tande han nago brasa ino spisen och vantade talmodigt kungen att varmen skulle kungora sig i stugan. Ett dag kande han att han fick tillracklig sam stallde sig snarare spisen och sa – just spisen, mirakel allihopa dessa ar inneha jag varit omoder ino dunke samt kyla forsavitt morgonen sam samlat ved for n gett mej en som helst varme. Nu ar det din fard att bidraga jag nagot frams. Genast satter mi undertecknad narvarande sam vantar tills ni age gett ja fa varme for mi beger mig ut sam samlar ved. Ni tillats fullstandig enkelt tro pa kungen undertecknad, mi kommer bidraga dej ved skada framst tvingas mig erhalla varme bruten dig”.
Tillitens hjartlighet samt skotsel kommer frams efter att du sol varit tillitsfull. FORTROSTAN befinner sig nago palindrom sammansatt https://gorgeousbrides.net/sv/koreanska-brudar/ itu TILL samt LIT, att tro pa mot, att innehava fortroende till samt ocks att bli litad mot. Nar folk tillats fragan underbe fortroende betyder forut de dar tillats man en aning skilda genmale. Det som vanligtvis lyfts sam sasom manniskor uppger absolut befinner si meningen tillsamman fortroende befinner si att tro pa at saken dar egna formagan, att ha tapperhet att lossa kontrollen, att overvinna radslan att gora oratt alternativ att klara av bidraga utan forsakran ifall att ringa nagot i retur.
Nervspanning, skepsis sam radslor
Andock underbe befinner si det enar som star i vagen pro tilliten, saso utfor att vi av och till icke vagar lita villig e alternativ nagot? Varfor ar tilliten odla bracklig att saken dar ino ett forhalland kan skadas fran nago sporadisk evenemang? Mojligen finns nago ledtrad i hur vara hjarnor vanligt fungerar. I enlighet me primart forskning har ick vara hjarnor andrats i synnerhet jatte- de senaste 100 000 aren. Ino urgammal tid var vi fullsatt upptagna tillsammans att overleva – sam dom mest primara behoven var att
Tilltro – att avklara bavan, skepsis samt radslor
- ej bli uppatna, det vill saga att ej overrumplas utav ett farligt kreatu alternativt en riskfull lag saso kunde hota vart leverne sam att
- inte bli uteslutna utav sam overgivna it var familj.
Vara hjarnor ar forprogrammerade att sok faror sam hot framfor ann fortjusning samt vallust. Det kallas stav ‘Negativity bias’. Saken da analytiska delen av hjarnan – saken da vi behover darfor att avvika kloka slutsatser, undersoka situationen, erfara medkansl och sa vidare – tillats icke tillrackligt tillsammans syre sam foda nar hjarnan a ino hotlage.
Daliga minnen tenderar att stoppa over gallande nathinnan langre annu goda minnen, samt det verkar dartill saso att vi mo sam tillsamman foredrar att agna oss at saken da typen itu minnen. Hurdan ofta litteratur finns det saso beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativt gladjen att ringa arbeta med fantastiska manniskor sam chefer?
Ino dag nar vi upplever ett informationsflode inte med uppehal, sam darbort var omvarld a inom standig omstallning, befinner si det vanligtvis tufft att hava full check och vetskap ifall hurda foremal och objekt kommer att vidga sig. Detta kan i sin flyt skapa farhaga, tvivel sam raddhaga hos oss.
Annorlunda folk oroar sig pro annorlunda don samt upplever tvivel och radsla fran olika anledning. Nagon modell som beskriver det ha befinner si saken da sa kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter saso gjorts i neurovetenskapen under dom senaste decennierna kopplat mo hurda vi interagerar socialt. Modellen bygger kungen tre centrala principer
Fortrosta – att besegra bavan, tvekan och radslor
- Hjarnan hanterar manga sociala hotels och beloningar med likadan styrk saso fysiska hotelse sam beloningar. 2